Hej!
 Ja jag antar att man inte ska skriva om passionsfrukt, utan något man är passionerad för?(eller hur säger man det egentligen? låter ju helt stört att säga att man är passionerad för något, eller är det bara jag??)
Okej, iallafall så har jag valt musiken.

Musik är en stor del av mitt liv, först och främst så minst halva dagen så lyssnar jag oftast på musik och sedan så älskar jag verkligen att spela musik. Nu kan jag ta konfirmationen som ett exempel eftersom jag inte har uppträtt så mycket. Känslan när jag kom till kyrkan och sedan gick in i den och ända fram tills det var min tur så var jag så grymt nervös, men ändå på ett härligt sett. Sedan när jag gick upp på "scenen" så släppte allt och allt jag tänkte var i princip 'nu jäklar är det min tur att visa vad jag går för'. När nervositeten släpper är en sån underbar känsla, tänk som att hela kroppen liksom flyter ner till en pöl på golvet och kvar sitter min själ och blottar sig inför alla människor. Har aldrig varit med om ett sånt befriande ögonblick någonsin. Och när jag väl står där och sjunger så vill jag bara visa allt. Ni som inte varit med om det vet inet vad jag menar men det är OTROLIGT. Därför är jag så taggad på julavslutningen!
Det var min passion för att stå på scen. Men något som inte så många vet är att jag faktiskt skriver låtar.
Har skrivit låtar sen jag var 12 tror jag. Så jag tror jag har ca. 10 färdigskrivna och 10 halvskrivna. Vet dock inte när jag kommer våga spela upp en låt för någon. Jag är rädd för att visa för mycket. Har funderat på att kanske uppträda med en egen låt på skolavslutningen nu när vi går ut nian. Vore ju kul att göra något speciellt, ni vet det känns ju lite uttjatat med alla dom vanliga låtarna om sommaren. Men jag vet inte om jag är beredd på att blotta min själ så mycket, eller jag vet ju inte ens om låtarna är bra. Det är ju lite svårt för mig som har skrivit dom att bedöma. Men jag hoppas verkligen att jag vågar, för jag skulle nog kunna tro att det är ännu mer befriande!!


När vi ändå är inne på ämnet musik så måste jag nästan skriva något om Coldplay. Alla som känner mig vet att jag avgudar dom. Skulle vara fel att säga att mitt liv kretsar kring dem men nästan. I början av 2010 så slog jag på tv:n och fastnade vid mtv eftersom det inte fanns något bättre på de andra kanalerna. På mtv så var det mtv world stage med coldplay. Och jag måste erkänna det var inte musiken som först fick mig intresserad. Det var energin som Chris hade på scenen, obeskrivligt. Hade aldrig sett något liknande, någon som var så passionerad för sin musik. Och efter det var jag fast. Bara några veckor efter det så kunde jag i princip alla deras låtar och kunde inte sluta lyssna på dem. Och varför jag har en sån stark relation till låten Yellow är för att helt enkelt det var den första låten jag såg på mtv's world stage. Hade förstås hört låtar som viva la vida och clocks men jag hade liksom inte fått ett ansikte på bandet, och Darin hade hunnit förstöra viva la vida. Men jag har mtv att tacka till att jag idag är den jag är!